Varje månad utsätts tiotusentals personer i Sverige för olika typer av bedrägerier. Det vanligaste du som privatperson kan bli utsatt för är kortbedrägeri och annonsbedrägerier. Under april 2020 anmäldes 16 571 bedrägeribrott i Sverige, vilket ger ca 200 000 anmälningar per år. Vi ville veta mer och ringde därför upp Anna-Karin Kjellgren, Brottsförebyggare på Bedrägerisektionen Region Väst.
Vi går direkt till första frågan – vilka är de vanligaste bedrägerierna mot privatpersoner idag?
”Kortbedrägerier ligger absolut i topp, följt av annonsbedrägerier vilket innebär att man till exempel köper en bil eller mobiltelefon som inte finns, från exempelvis Blocket, och det gäller ju givetvis andra sidor också.” Svarar Anna-Karin.
Med kortbedrägerier menas att bedragaren köper varor med dina kortuppgifter, med eller utan det fysiska kortet. Idag är det vanligast att bedrägeriet sker utan kort, där hela 84% av de anmälda brotten under april 2020 har genomförts utan det fysiska kortet.
Högt upp i listan på vanliga bedrägerier ser vi även id-stölder där bedragaren får tag på ett namn och personnummer. Detta kan innebära att gärningspersonen tar ett lån eller liknande med din identitet. Bedragaren kan även beställa varor med till exempel Klarna, bedragaren får varan och du får fakturan.
Vad kan en bedragare faktiskt kan göra med ett personnummer?
”Personnumret är ju ganska lättåtkomligt då det finns på många ställen, vilket gör det relativt enkelt att komma över om man vill. Mycket kräver idag någon form av bank-id eller annan identifiering så det skyddar ju till viss del, men det vanligaste är id-stölder, en bedragare kommer över personuppgifter och tar lån eller beställer varor som du i värsta fall får betala för och som bedragaren tar emot”
Hur har ökningen sett ut de senaste tio åren?
”Mycket har ju att göra med digitaliseringen i samhället, allt digitalt gör ju att det kan sitta en gärningsperson på en sida skärmen eller telefonen som inte ser offret. Det blir mycket lättare när man inte måste möta någon. Vid telefonbedrägerier är det ju vanligt att man signerar något man själv inte initierat. Man signerar till exempel låneansökningar eller nerladdning av ett nytt BankID som bedragaren får kontroll över. Digitaliseringen öppnar ju upp en helt ny värld egentligen där bedrägerier på många sätt blir enklare.”
Jämt med att digitaliseringen har ökat har det också tillkommit nya brottskoder. Att till exempel få tag på ett kortnummer och kunna handla på nätet utan det fysiska kortet fanns inte förr. Annonsbedrägerier är också en tämligen ny brottskod som inte fanns innan allt var digitalt. Men allt går i vågor och Anna-Karin menar att bedragarna ofta har bra koll och när de märker att saker börjar hetta till byter de taktik eller går tillbaka till en gammal metod. Så om en viss typ av bedrägeri verkar försvinna betyder det inte att den inte kan komma tillbaka.
Så, vilka är då de mest utsatta gällande bedrägerier?
”Man skulle kunna säga att det finns två grupper, gällande id-bedrägerier kan både du och jag bli utsatta. Som i mitt eget fall bor jag i lägenhet med brevlådor på gården, ibland råkar de missa att låsa dessa och då är det bara att plocka vilka brev som helst. Eller gå till soprummet där det finns hur mycket personnummer som helst som ligger och dräller.”
Vi pratar lite om bedrägerier mot äldre, till exempel phishing, när en bedragare ringer upp och säger att de kommer från banken eller annan förtroendetjänst och ber privatpersonen logga in på sitt mobila bank-id. Men gällande just id-stölder skulle Anna-Karin säga att det generellt sett är mest unga personer som blir drabbade.
”Jag vill inte säga att de är naiva, men många kanske inte alltid tänker på hur lätt det är att bli utsatt. De är ändå uppvuxna i det digitala samhället. Flera i 20-årsåldern ropar ju gladeligen ut sin kort-kod till sin kompis på andra sidan restaurangen. Det gör ju att de blir lättåtkomliga för bedragare”
Något som det har gått att läsa mycket om på senare tid är olika typer av bedrägerier via Swish. Det är egentligen bara en betalningsmetod av många och ingen brottskod säger Anna-Karin. Men hon berättar att de sett en ökning av personer som kommer fram till någon på stan och säger att de tappat sitt kort. Personen säger att den swishar 5000 kr och ber dig ta ut summan i bankomat. Ofta är en tredje part även inblandad i dessa lägen så den som ber dig ta ut pengarna är inte den som swishar dig. Gör du detta kan du utan att veta om det ha bidragit till ett penningtvättbrott.
Hur skyddar man sig då bäst mot id-bedrägerier och den typen av bedrägerier vi pratat om?
”Det finns ju såklart många bra sätt men ett är genom att skaffa sig en digital brevlåda, såsom till exempel Kivra. Det mest effektiva är som jag sagt många gånger förr, att tänka efter innan man gör något. Det klassiska uttrycket Stop – Think – Click är värt att tjata om. Och att inte dela med sig av så mycket information, inte ropa ut sin kort-kod eller ha koden tillsammans med kortet i plånboken till exempel.”
Vad ska man göra om man blir utsatt för bedrägerier då?
”Det viktigaste är ju att skydda sina pengar och spärra det som spärras kan så fort som möjligt. Det är ju ingen som agerar sådär direkt i sekunden så kontakta banken och spärra kort först, kontakta sedan polisen.” Säger Anna-Karin
Så till sist, Anna-Karin, vad tycker du om tänket ”det händer inte mig”?
”Det gör det garanterat. Någon av de vi känner kommer ju bli drabbad någon gång, oavsett om man är medveten om det eller ej faktiskt.”
