Säkerhetsguide

Om du misstänker att du blivit utsatt för bedrägeri eller ID-kapning är det viktigt att agera snabbt för att begränsa skadan.

Det kan till exempel handla om att någon i ditt namn har:

• Köpt varor

• Tecknat abonnemang

• Ansökt om lån eller kredit

• Genomfört en adressändring

Nedan hittar du viktiga åtgärder du bör vidta omgående.

Gör en polisanmälan direkt. Du kan:

• Besöka polisen.se

• Ringa 114 14

• Besöka en polisstation

Har någon beställt varor, tjänster eller abonnemang i ditt namn, kontakta omedelbart det berörda företaget och bestrid fakturan eller åtagandet.

Kontrollera och spärra dina konton, kredit- och betalkort för att förhindra fortsatt användning.

Om du förlorat t.ex. ID-kort eller körkort, kontakta kortutgivaren (myndighet eller företag) för att spärra det.

Anmäl förlust av ID-handlingar till kreditupplysningsföretag för att spärra ditt personnummer och förhindra att någon tar krediter i ditt namn. Det är kostnadsfritt.

Här är kontaktuppgifter till några av dem:

• Bisnode Kredit: 08-519 013 60

• Creditsafe: 031-725 50 00

• Decidas: 031-730 67 00

• Syna: 040-25 89 00

• UC: 08-670 90 52

Det räcker att ringa ett av företagen – de meddelar de andra.

Ring 0771-567 567 och kontrollera att din folkbokföringsadress inte har ändrats obehörigt.

Ring 0771-97 98 99 för att se om en adressändring har gjorts utan din kännedom.

Om du misstänker att dina uppgifter används för bedrägliga köp online:

Kontakta Klarna på 08-120 120 10. De kan hjälpa dig att spärra dina uppgifter för köp hos anslutna e-handlare och butiker.

Ta snarast kontakt med ditt försäkringsbolag och kontrollera om din försäkring täcker de skador som uppkommit i samband med bedrägeriet. De kan även vägleda dig om hur du går vidare med en eventuell skadeanmälan.

Överlämna aldrig känsliga uppgifter såsom kontonummer eller kreditkortsnummer via telefon, e-post, sms eller sociala medier – även om avsändaren verkar pålitlig. Seriösa banker, myndigheter eller företag begär aldrig sådan information på det sättet.

Får du in pengar på kontot utan att vänta det, kontakta din bank för att kontrollera ursprunget. Undvik att återbetala summan om någon hävdar att den betalats in fel – det kan röra sig om en bedrägerimetod.

Om du får besked om en kreditupplysning, kontrollera att den stämmer. Har du inte själv begärt kredit, lån eller tecknat ett abonnemang bör du omedelbart kontakta företaget som gjort upplysningen och bestrida den.

ID-handlingar som körkort, pass, bankkort, koder och digitala signaturer kan missbrukas. Om du tappar bort en handling, gör omedelbart en förlustanmälan – det minskar risken för ID-kapning.

Bedrägliga fakturor är vanliga. Kontrollera alltid att en faktura är korrekt innan du betalar. Om något inte stämmer, bestrid fakturan skriftligt direkt till avsändaren.

Handla endast på betrodda webbplatser och undvik förskottsbetalningar. Använd gärna ett separat kort för internetköp och håll inköpssummorna låga.

För extra säkerhet kan du be din bank spärra dina kort för köp utomlands eller på nätet. Du kan när som helst öppna spärren igen vid behov.

Använd en låsbar brevlåda eller hyr ett postfack. Det är inte ovanligt att bedragare stjäl kontokort, PIN-koder eller ID-handlingar direkt ur brevlådor.

Släng aldrig brev eller dokument som innehåller personliga uppgifter – som personnummer eller kontonummer – i soporna utan att förstöra dem först. Riv sönder eller bränn dokumenten om möjligt för att skydda dig mot identitetsstöld.

För att förhindra att någon obehörig ändrar din adress i samband med ID-kapning, kan du aktivera en spärr hos Skatteverket. Då krävs e-legitimation för att ändra adressen och du skyddar dig mot obehörig folkbokföringsändring.

Att bli utsatt för identitetsstöld eller ID-kapning är både obehagligt och tidskrävande, och kan dessutom orsaka stora ekonomiska problem. Identitetsstöld är idag den vanligaste formen av bedrägeri i Sverige, med kraftigt ökande anmälningar varje år.

Bedrägeri är ett allvarligt brott enligt 9 kap. 1 § brottsbalken och kan leda till upp till två års fängelse. Sedan den 1 juli 2016 är det dessutom straffbart att missbruka någon annans personuppgifter, även om inget ekonomiskt brott har begåtts. Den vanligaste formen av bedrägeri involverar kreditkort, men bedragare har ofta också tillgång till ID-handlingar för att få tillgång till en persons identitet.

Vad är ett bedrägeri?

Ett bedrägeri uppstår när någon vilseleder en annan person i syfte att uppnå vinning eller orsaka skada.

Ett bedrägeri kan innebära att:

• Någon beställer varor eller tjänster i ditt namn.

• Abonnemang eller prenumerationer tecknas i ditt namn.

• Ett konto eller kreditkort öppnas utan din vetskap.

• Du får leveranser av varor som du aldrig har beställt.

Vad är ID-kapning?

ID-kapning innebär att en bedragare använder dina ID-handlingar – exempelvis körkort, pass, bankkort eller bankcertifikat – för att beställa produkter, ta lån eller ändra dina uppgifter. Det är också vanligt att en bedragare gör en tillfällig adressändring för att få tag på kort och pinkoder innan du märker vad som har hänt.

Exempel på vanliga ID-bedrägerier

• Bedragare hittar ditt personnummer på nätet eller i din post.

• De gör en tillfällig adressändring så att posten går till dem istället.

• De beställer krediter, konton och kreditkort i ditt namn.

• Kort skickas till bedragarens adress, ofta med full tillgång till både kort och kod.

Vanliga tecken på att du kan vara utsatt:

• Du upptäcker att en adressändring har gjorts i ditt namn.

• Post försvinner.

• Du får en kreditupplysning utan att känna till varför.

• Du får okända fakturor eller inkassokrav.

• Du märker köp du inte känner igen.

• Du får brev från långivare eller kreditupplysningsföretag utan att ha begärt det.

Bluffakturor måste bestridas direkt. Det innebär att du meddelar avsändaren att du inte accepterar betalningen och varför. Det är viktigt att göra detta skriftligen så fort som möjligt.

1. Bestrid betalningsansvar

Alla felaktiga fakturor ska bestridas skriftligt. Meddela att du inte godkänner betalningen och ange varför (t.ex. att du aldrig beställt tjänsten eller varan). Du behöver:

• Ett tydligt skriftligt meddelande.

• Att det skickas senast på fakturadatum eller så snart som möjligt.

• Spara alltid en kopia på det du skickar!

2. Polisanmäl bluffakturor

Gör en polisanmälan på polisen.se, via telefon 114 14 eller genom att besöka en polisstation. Bifoga kopior på faktura, bestridande, e-post och annan dokumentation.

3. Så skriver du ett bestridande

Skicka bestridandet via:

• E-post

• Rekommenderat brev

• Fax (om tillgängligt)

Innehåll i bestridandet:

• Fakturanummer/Kundnummer

• Fakturabelopp

• Vad fakturan gäller (produkt/tjänst)

• Orsak till bestridandet

• Datum

• Namn

• Adress

• Signatur (vid brev)

Exempel på formulering:
”Bestrider betalningsansvar då jag inte beställt tjänsten/varan” eller ”Har inte ingått något avtal.”

4. Inkasso & Kronofogden

Om ärendet går vidare till inkasso:

• Skicka ditt bestridande även till inkassobolaget.

• Bifoga kopior på din tidigare kommunikation.

Om du fått ett krav från Kronofogden:

• Bestrid skriftligt.

• Använd blanketten som följer med kravet.

• Skicka det i tid för att undvika att ärendet går vidare till domstol.

Viktigt att komma ihåg:

• Spara allt: fakturor, mejl, brev, datum.

• Använd egna ord i bestridandet, inte färdiga mallar.

• Svara även om kravet skickas från inkasso eller Kronofogden – annars riskerar du betalningsanmärkning.

Tips för starka lösenord

För att skydda dina konton och undvika att bli utsatt för bedrägerier eller dataintrång är det viktigt att ha säkra lösenord. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar:

• Minst 12 tecken

• Blandning av stora och små bokstäver

• Siffror och specialtecken

Ett starkt lösenord gör det svårt för obehöriga att gissa sig till eller knäcka det.

Bra att tänka på:

• Byt lösenord regelbundet.

• Använd olika lösenord för olika tjänster.

• Undvik vanliga ord, namn eller enkla kombinationer som ”123456” eller ”sommar2024”.

• Använd inte personlig information som personnummer, födelsedatum eller adress.

• Skydda särskilt lösenordet till din e-post – det är ofta nyckeln till andra konton.

Exempel på hur du skapar ett säkert lösenord:

• Sätt ihop tre slumpmässiga ord och lägg till siffror och specialtecken, t.ex.:
  Blomma!Sol#37Gata

• Använd ett lösenordshanteringsverktyg för att skapa och spara unika lösenord.

Risker vid nätshopping

Att handla online är smidigt – men det finns risker. Kortuppgifter kan hamna i fel händer och varor kan utebli. Därför är det viktigt att vara uppmärksam och försiktig.

Så skyddar du dina kortuppgifter

• Använd ett separat kort som inte är kopplat till ditt lönekonto.

• Sätt bara in det belopp du ska handla för.

• Lås kortet efter köpet via din banks app – många banker erbjuder det.

• Använd virtuella kort om din bank erbjuder det. Dessa annulleras efter köpet.

• Prata med din bank om vilka alternativ de erbjuder för säkra betalningar.

Tips för tryggare köp online

• Använd kända betaltjänster som Klarna eller PayPal.

• Välj företag som använder MasterCard SecureCode eller Verified by Visa.

• Se till att webbsidan är säker: https:// i adressfältet och ett hänglås-symbol i webbläsaren.

• Lämna aldrig ut kortnummer på oskyddade webbsidor.

• Läs webbplatsens säkerhetspolicy och kontaktinformation.

• Kolla om företaget finns i Bolagsverkets register.

• Undvik företag som endast erbjuder betalning via udda metoder.

• Var vaksam på erbjudanden via mejl, SMS eller sociala medier – de kan vara bluffar.

• Kontakta banken omgående vid misstänkt transaktion.

Köper eller säljer du via Blocket, Tradera eller Facebook?

Att handla begagnat online är populärt – men det kräver försiktighet. Om du inte kan mötas fysiskt, använd en säker betalningstjänst (med köparskydd). Det kan kosta lite, men minskar risken för bedrägerier.

Så kollar du att köparen/säljaren är pålitlig

• Använd t.ex. nummerupplysning för att kontrollera att kontaktuppgifterna stämmer.

• Se om personen har ett registrerat telefonnummer och sök bilder på varan online.

• Var vaksam om det är ett nytt konto med många annonser.

När du köper

• Kontrollera om bilden använts tidigare på nätet.

• Granska säljarens historik och omdömen.

• Betala aldrig i förskott till privatpersoner.

• Var på din vakt om säljaren stressar dig att betala snabbt.

• Lämna aldrig ut ditt kontonummer – det kan missbrukas.

• Postförskott är osäkert – öppna paketet direkt vid utlämning.

• Kräv kvitto, ID och skriv gärna ett köpeavtal.

När du säljer

• Acceptera inte skärmdumpar som bevis på betalning.

• Skicka aldrig varan innan du sett pengarna på kontot – eller använd säker betaltjänst.

Viktigt att veta!

Om du oavsiktligt köper stöldgods kan du:

• Bli av med varan.

• Tvingas betala tillbaka pengarna.

• Dömas för häleri även om du handlat i ”god tro”.

Sedan 2003 är lagen tydlig: du som köpare ansvarar själv för att undersöka om varan är stulen.

Företagskapning innebär att bedragare tar kontroll över ett företag eller dess resurser genom att manipulera eller stjäla företagsuppgifter. Denna typ av bedrägeri kan få allvarliga konsekvenser för företaget.

Företagskapningar sker oftast genom:

• Ändring av företagsuppgifter hos myndigheter (ex. Bolagsverket).

• Hacking av företagets digitala konton.

• Stöld av autentiseringsuppgifter, som används för att få obehörig åtkomst.

När bedragarna fått kontroll kan de:

• Ta ut krediter i företagets namn.

• Sälja företagets tillgångar.

• Utföra bedrägliga transaktioner som ser legitima ut.

En företagskapning kan leda till:

• Ekonomiska förluster.

• Allvarligt skadat rykte.

• Rättsliga komplikationer och förtroendekris för företagets kunder och samarbetspartners.

Skimming är kopiering av information från magnetremsan på ditt kort i syfte att tillverka ett falskt kort. Det sker oftast i uttagsautomater eller butiker, särskilt utomlands.

Vanliga metoder för skimming

• Skimming av magnetremsan: Enheten placeras i uttagsautomat eller kortterminal och läser av kortet.

• Kopiering av kortnummer och CVV-kod: Bedragare fotar/frågar efter dina kortuppgifter, t.ex. när du lämnar ifrån dig kortet på restaurang.

• Phishing via e-post: Falska e-postmeddelanden utger sig för att komma från din bank. Kom ihåg: Banker frågar ALDRIG efter kortuppgifter via e-post.

Så skyddar du dig – särskilt vid utlandsresor

Innan du åker:

1. Skriv upp spärrnumret och spara det separat från kortet.
2. Ta inte med onödigt många kort. Förvara kvitton säkert.
3. Kolla upp hur du spärrar kortet från utlandet.
4. Ha ett extra kort som bara används för t.ex. mobilbank eller småköp.

När du tar ut pengar utomlands:

• Undvik automater som ser manipulerade ut.

• Håll alltid handen över knappsatsen när du slår din kod.

• Släng alltid kvitton – helst riv dem i småbitar.

• Var vaksam mot personer som kommer för nära.

Om du blivit skimmad:

1. Spärra kortet direkt! Vänta inte.
2. Kontakta din bank.
3. Polisanmäl skimmingen.

Smishing är en form av phishing där bedragare använder SMS för att lura mottagaren att klicka på en länk eller lämna ut känslig information.

Metod

• SMS som uppmanar till att klicka på en länk för att ”verifiera” konto eller vidta någon åtgärd.

• Länkarna leder ofta till falska webbplatser eller installerar skadlig programvara.

Syfte

• Stjäla personlig information såsom inloggningsuppgifter, kortnummer eller BankID.

• Installera skadeprogram på mobilenheten.

Konsekvens

• Identitetsstöld.

• Potentiell ekonomisk förlust.

Phishing är en typ av nätbedrägeri där bedragare försöker samla in känslig information, som lösenord, personnummer eller kortuppgifter, genom att lura mottagaren via e-post eller falska webbsidor.

Två typer av phishing:

Typ 1:

• Ett mejl ser ut att komma från ett legitimt företag, men har en falsk avsändaradress.

• Mottagaren ombeds lämna ut känslig information som kan användas vid bedrägeri.

• Innehåller ofta länkar till falska webbsidor som liknar äkta företagssidor.

Typ 2:

• Innehåller ett erbjudande eller meddelande med länk till ett program.

• Programmet installeras utan att du märker det och samlar in data som skickas vidare till bedragaren.

Så skyddar du dig mot phishing:

• Svara aldrig på mejl som ber om personlig information.

• Klicka inte på länkar i mejl från okända eller misstänkta avsändare.

• Använd säker anslutning – kontrollera att webbadressen börjar med https:// och har ett hänglås-symbol.

• Uppdatera webbläsare och operativsystem regelbundet.

• Använd antivirus och antispionprogram – om du tror att din dator är infekterad, gör en genomsökning direkt.

• Kontrollera alltid företagets äkthet innan du lämnar ut uppgifter.

”Whaling” (valfångst) är en form av nätfiske som riktar sig mot specifika och ofta högt uppsatta personer inom ett företag, t.ex. VD eller ekonomiansvarig. Till skillnad från vanlig phishing är detta ett mycket mer riktat och genomtänkt bedrägeriförsök.

Så fungerar whaling:

• Personligt riktat: Bedragaren vet exakt vem personen är och hur man ska utge sig för att vara någon med makt, ofta genom att imitera en chef.

• Avancerat bedrägeri: Ofta involveras mejlkonversationer där bedragaren utger sig för att vara en kollega och försöker lura till sig en pengatransaktion, t.ex. via en falsk faktura.

• Mottagaren märker inget: Den som blir lurad tror att hen kommunicerar med en verklig person inom organisationen.

Så undviker du att drabbas:

• Var extra uppmärksam på ovanliga transaktioner eller brådskande betalningsförfrågningar.

• Dubbelkolla via telefon eller annan kanal innan du genomför större överföringar – särskilt om begäran kommer via mejl.

• Informera all personal, särskilt de som hanterar betalningar, om riskerna med whaling.

Vishing är en form av telefonbedrägeri där bedragaren utger sig för att vara en myndighetsperson eller annan trovärdig aktör.

Metod

• Får offret att lämna ut personlig information eller att installera skadlig programvara via samtal.

Syfte

• Identitetsstöld eller ekonomiskt bedrägeri.

Konsekvens

• Finansiell förlust och äventyrad personlig säkerhet.

Om du har blivit utsatt för bedrägeri eller ett bedrägeriförsök kan du kostnadsfritt spärra ditt personnummer hos kreditupplysningsföretagen. Detta skyddar dig mot att någon obehörig tar lån, handlar på kredit eller väljer faktura i ditt namn.

Vad innebär en bedrägerispärr?

• Ingen kreditupplysning kan göras – inte ens av dig själv.

• Du kan fortfarande handla med kort och använda personuppgifter, men inte på kredit om det kräver en kreditupplysning.

• Gäller bara hos det kreditupplysningsföretag du kontaktar – men de flesta informerar även övriga.

Så spärrar du ditt personnummer:

Kontakta något av dessa företag:

• UC AB (Upplysningscentralen): 08-670 90 00

• Dun & Bradstreet  – 08-519 013 60

• Creditsafe – 031-725 50 00

• Syna – 040-25 89 00

• Valitive Credit – 031-730 67 00

De hjälper dig direkt, spärren aktiveras inom en timme.

Spärren gäller i 14 dagar

Vill du ha längre spärr:

1. Skicka in en kopia av en polisanmälan inom två veckor.

2. Då kan spärren gälla i upp till 5 år.

Hävning av spärr:

• Kontakta det företag du spärrat hos.

• Du får en blankett att fylla i och skicka in.

• Det går även att tillfälligt häva spärren om du vill handla på kredit.

Vad är ransomware?

• Ett skadligt program som låser datorer/mobila enheter och krypterar filer.

• För att få åtkomst igen kräver bedragaren en lösensumma, ofta via kryptovalutor.

Hur sprids ransomware?

• Genom falska programuppdateringar, infekterade mejl, annonser eller sidor.

• Kan även följa med bilagor i e-post eller laddas ner från osäkra webbplatser.

Så skyddar du dig:

• Uppdatera programvara regelbundet.

• Använd antivirusprogram och håll det uppdaterat.

• Ladda bara ner från pålitliga källor.

• Gör en polisanmälan vid angrepp.

• Kontakta antivirusleverantör för hjälp att låsa upp/kryptera.

• Besök exempelvis: www.nomoreransom.org för kostnadsfri hjälp.

Undvik att:

• Klicka på okända bilagor och länkar.

• Installera appar från okända källor.

• Lita blint på webbsidor som varnar om föråldrad programvara.

• Installera eller köra opålitliga program.

• Betala lösensumman – det finns inga garantier.

Vad är pharming?

• En form av cyberattack som omdirigerar dig från en riktig webbplats till en falsk sida, även om du skriver in rätt webbadress.

• Syftet: Få tillgång till känslig information (t.ex. kontouppgifter, inloggningar, personnummer).

Hur går det till?

1. Lokal manipulation: En trojan/virus ändrar datorns värdfiler så att du omdirigeras.
2. DNS-förgiftning: Hackaren infekterar DNS-servrar så att alla användare som försöker nå en viss sida omdirigeras fel.

Varför är det allvarligt?

• Du kan drabbas även om din dator är ren, eftersom det sker på nätverksnivå.

• Sidorna ser identiska ut med riktiga sajter och lurar dig att lämna ifrån dig känslig information.

Så skyddar du dig:

• Använd uppdaterade antivirusprogram och säkerhetsprogram.

• Undvik att klicka på länkar i misstänkta mejl.

• Kontrollera alltid att adressfältet har https och lås-ikon.

• Skriv in webbadresser själv – använd inte länkar.

• Använd bokmärken för viktiga sajter.

• Var uppmärksam på felstavade eller konstiga domäner.

Kortkapning, eller carding, är en form av bedrägeri där bedragare använder stulna kreditkortsuppgifter för att genomföra små testtransaktioner. Syftet är att verifiera att kortet är aktivt innan det används för större bedrägerier eller säljs vidare.

Testtransaktionerna används för att kontrollera att kreditkortet är aktivt och giltigt. Detta sker ofta utan att kortinnehavaren märker det, då summorna kan vara mycket små.

Konsekvenser

• Vid lyckade testtransaktioner används kortet ofta för större köp eller säljs vidare på den svarta marknaden.

• Bedragarna agerar snabbt efter testtransaktionen för att hinna genomföra större bedrägerier innan kortet spärras av banken eller ägaren.

Kreditkortsbedrägeri innebär att bedragare använder stulna eller falska kreditkortsuppgifter för att genomföra obehöriga transaktioner, ofta utan att ägaren är medveten om det förrän skadan är skedd.

Bedrägeriet kan ske genom:

• Fysisk stöld av kortet.

• Phishing (nätfiske via e-post eller falska webbplatser).

• Skimming av kortinformation vid betalterminaler.

• Hacking av databaser där kortuppgifter lagras.

Bedragare använder kortet för att:

• Köpa varor och tjänster.

• Göra kontantuttag.

• Använda det tills det spärras av banken eller kortinnehavaren.

Konsekvenser:

• Betydande ekonomiska förluster för kortinnehavaren.

• Komplicerade återbetalningsprocesser.

• Tidskrävande hantering med bank och eventuella rättsliga åtgärder.

Man-in-the-Middle är en avancerad form av bedrägeri där angripare olagligt avlyssnar och manipulerar datakommunikation mellan två parter utan deras vetskap.

Metod

• Utförs främst över osäkra eller offentliga Wi-Fi-nätverk.

• Angriparen placerar sig ”mellan” användaren och den tjänst denne försöker kommunicera med (t.ex. bank eller e-post).

Syfte

• Stjäla inloggningsuppgifter, lösenord och känslig information som kreditkortsuppgifter.

• Potentiellt manipulera datatrafik eller injicera skadlig kod.

Konsekvens

• Betydande finansiell förlust.

• Risk för identitetsstöld och obehörig åtkomst till konton.

Försäkringsbedrägerier innebär att falska eller överdrivna krav lämnas in till försäkringsbolag i syfte att få ekonomisk ersättning.

Metod

• Iscensättning av olyckor.

• Överdrivning av verkliga skador.

• Fabricering av händelser som aldrig ägt rum.

Syfte

• Att få ut pengar från försäkringsbolag på felaktiga grunder.

Konsekvens

• Högre försäkringspremier för alla.

• Försämrade villkor för ärliga försäkringstagare.

• Minskad tilltro till försäkringssystemet.

Hälsobedrägerier innebär försäljning av falska mediciner eller behandlingar, ofta med syfte att utnyttja människors rädsla under hälsokriser.

Metod

• Utnyttjar hälsolarm, pandemier eller kriser.

• Erbjuder produkter som påstår sig kunna bota, lindra eller förebygga sjukdomar utan vetenskapligt stöd.

Syfte

• Bedräglig ekonomisk vinning genom försäljning av verkningslösa eller skadliga produkter.

Konsekvens

• Hälsorisker för offret vid användning av falska produkter.

• Ekonomisk förlust på grund av att pengarna spenderas på overksamma medel.

Checkbedrägerier innebär användning av falska eller stulna checkar för att lura mottagare att returnera pengar innan bedrägeriet upptäcks.

Metod

• Bedragaren övertalar offret att ta emot en check och därefter betala tillbaka en del av beloppet, ofta med påståendet att för mycket har betalats eller som en del av en affärsuppgörelse.

Syfte

• Offret förlorar pengar när banken senare konstaterar att checken är falsk och drar tillbaka hela summan.

Konsekvens

• Ekonomisk förlust för offret.

• Möjliga juridiska konsekvenser, eftersom offret omedvetet kan ha deltagit i ett olagligt upplägg.

Bankomatbedrägerier innebär att uttagsautomater manipuleras för att stjäla kortinformation från användare.

Metod

• Bedragare installerar skimming-enheter och dolda kameror på bankomater för att fånga kortdata och PIN-koder.

Syfte

• Klona offrets kort och därefter tömma deras bankkonto.

Konsekvens

• Direkt ekonomisk förlust för offret.

• Risk för tidskrävande kontakt med bank och eventuella ersättningsprocesser.

Välgörenhetsbedrägerier innebär att bedragare utnyttjar katastrofer genom att skapa falska välgörenhetsorganisationer.

Metod

• Samlar in donationer genom blufforganisationer som aldrig når de behövande.

Syfte

• Att tillskansa sig pengar genom falska insamlingar.

Konsekvens

• Minskad tillit till legitima välgörenhetsorganisationer.

• Förlust av resurser som annars kunde ha hjälpt människor i nöd.

Pensionärsbedrägerier är riktade bedrägerier som utnyttjar äldre personers sårbarhet.

Metod

• Utnyttjar bristande teknisk kunskap och sårbarhet hos äldre för att vinna deras förtroende.

Syfte

• Att lura till sig pengar eller känslig personlig information från äldre individer.

Konsekvens

• Betydande ekonomisk förlust och känslomässig skada för de drabbade.

Kärleksbedrägerier innebär att bedragare utger sig för att vilja inleda en romantisk relation online med syfte att lura till sig pengar.

Metod

• Bygger upp ett förtroende och en emotionell relation, för att senare be om pengar.

Syfte

• Att få pengar genom att utnyttja offrets känslomässiga engagemang.

Konsekvens

• Ekonomisk och emotionell förlust för offren.

Investeringsbedrägerier är falska investeringsupplägg där det inte finns någon verklig investering bakom.

Metod

• Ponzi-schema där pengar från nya investerare används för att betala gamla investerare.

• Systemet kollapsar när inga nya investerare tillkommer.

Syfte

• Bedragaren tjänar pengar på bekostnad av investerarna.

Konsekvens

• Majoriteten av investerarna förlorar sina pengar.

Förskottsbedrägerier innebär att offret luras att betala en avgift i förskott med löfte om framtida ekonomisk vinning, som aldrig infrias.

Metod

• Bedragaren försvinner efter att avgiften har betalats.

Syfte

• Bedräglig vinning från den betalda förskottsavgiften.

Konsekvens

• Ekonomisk förlust för offret, utan att något löfte uppfylls.

Pyramidscheman är bedrägliga affärsmodeller där vinster genereras genom rekrytering av nya deltagare snarare än genom faktisk försäljning av produkter eller tjänster.

Metod

• Nya medlemmar betalar en insats som går till deltagare högre upp i pyramiden.

Syfte

• Systemet kollapsar när rekryteringen avtar, vilket leder till att de flesta förlorar sin insats.

Konsekvens

• Ekonomisk förlust för majoriteten av deltagarna – endast ett fåtal i toppen tjänar pengar.

Lotteribedrägerier innebär att bedragaren kontaktar offret med påståendet att denne har vunnit ett lotteri, trots att inget deltagande skett.

Metod

• Kräver att offret betalar en avgift eller skatt för att vinsten ska ”släppas”.

Syfte

• Bedragaren tar emot betalningen och försvinner därefter.

Konsekvens

• Ekonomisk förlust och stark besvikelse för offret.

Fakturabedrägerier innebär att bedragare skickar falska fakturor som ser äkta ut, i hopp om att mottagaren ska betala utan att kontrollera dem noggrant.

Metod

• Riktar sig mot både företag och privatpersoner.

Syfte

• Att erhålla olovlig ekonomisk vinning genom att mottagaren betalar en falsk faktura.

Konsekvens

• Ekonomisk förlust för företag och individuella offer.

Falska jobbannonser används av bedragare för att lura arbetssökande att betala avgifter eller lämna ut personlig information under förevändning att de söker arbete.

Metod

• Publicerar annonser för icke-existerande jobb eller kräver betalning för certifiering.

Syfte

• Identitetsstöld eller ekonomisk vinning genom bedrägeri.

Konsekvens

• Ekonomisk förlust och ökad risk för missbruk av personuppgifter.